(4)

Effekt på luftkvalitet till följd av förtätning

Idag finns ett stort intresse att förtäta städer i hela västvärlden, det är en kostnadseffektiv lösning då redan befintlig infrastruktur kan användas, det ger färre transporter och kan bespara grönområden från exploatering. En förtätad bebyggelse kan dock på olika sätt påverka luftkvaliteten.

Simulering av hur luften påverkas av tätare städer

Men en förtätning av stadsmiljön behöver inte påverka luftkvaliteten negativt. Beroende på hur man bygger antas luften kunna förbättras. Exempelvis kan enskilda höga hus ha positiva effekter på föroreningshalten i markplan, men till vilken grad är en av frågorna i projektet. Detta kommer att studeras genom olika tredimensionella simuleringar för att visa hur vindhastigheten och spridningen av luftföroreningar förändras vid ett antal förtätningsscenarier.

Pilotområde – Kungsholmen i Stockholm

Kungsholmen i Stockholm är pilotområdet för studien, vilket är ett mycket expansivt område med både pågående och planerad förtätning. De simuleringar som genomförs är bl.a. för jämnhög bebyggelse (3-6 våningar), några enskilda höghus, och påverkan från grönområden i närheten bl.a. genom ”trattstruktur” på bebyggelsen så parkluften kan komma in i den täta bebyggelsen. I dessa scenarier beräknas koncentrationen av luftföroreningar från markplan till takhöjd. Med hjälp av scenarierna tillsammans med lokala emissioner från främst trafik i närområdet kan spridningsberäkningar genomföras med en 3D-modell, en så kallad CFD-modell.

Rekommendationer för byggnadsstruktur och förtätning

Målet med projektet är att visa hur och i vilken utsträckning olika typer av bebyggelsestruktur påverkar luftföroreningshalterna och även ge rekommendationer gällande hur byggnadsstruktur och förtätning av städer kan utvecklas. Genom att förbättra kunskapen om hur vindhastighet och luftföroreningar påverkas vid olika förtätningsscenarier kommer man bättre kunna förutse de negativa effekterna och ta hänsyn till dem redan i planeringsskedet. Därmed begränsas problemen med höga halter av luftföroreningar, och i bästa fall kan stadens struktur utnyttjas så att en positiv påverkan uppnås.

Friska fläktar i en tätare stad

Eventet Urban förtätning och effekten på luftkvalitet hölls den 22 oktober i samverkan mellan svenska Luftvårdsföreningen och projektet. Dagen handlade om hur vi når miljömålet för Frisk luft samtidigt som vi bygger våra städer tätare. Deltagarna svarade unisont att den första utmaningen är att komma åt källan till luftföroreningarna, vilket innebär livsstilsförändringar för envar. Möten och ny samverkan mellan luftexperter, arkitekter och planläggare är också centralt för att lyckas. De medverkande myndigheterna, Länsstyrelsen och Naturvårdverket, gav under dagen förståelse för den politiska kontexten medan Göteborgs stad lyfte frågan om luftkvalité i översikts- och detaljplanering. Karolinska Institutet visade på luftföroreningars stora genomslag på individens hälsa medan representanter från White och Institutionen för geovetenskaper (Göteborgs universitet) förklarade hur gestaltningen av ett stadsrum kan minska de skadliga effekterna. Marie Haeger-Eugensson från IVL visade ett konkret exempel på hur simulering kan stötta planringsprocessen, speciellt om simuleringar används tidigt i planeringsprocessen. Maries presentation från dagen kan laddas ned under Files.

 

Filer

  • Haltdifferensen Nu-Fram scenariot
  • Presentation: Effekten på luftkvaliteten av urban förtätning.

Projektmedlemmar

  • Marie Haeger-Eugensson
    Kontakta mig
Åsa Keane