LIP
Page type

Mistra Urban Futures ombildas och byter namn till Urban Futures

LIP
Page type

Ett händelserikt år för Mistra Urban Futures Göteborgsplattform

Urban Lunch-time: Insatser i ”utsatta” områden – fungerar de?

OBS! Detta event är framflyttat pga Covid-19 och omständigheter vi inte kan påverka just nu. Vi återkommer om nytt datum längre fram. 

LIP
Page type

Nyanlända skulle få lättare att komma in i det svenska samhället, men Bosättningslagen har i praktiken bidragit till osäkerhet och att rycka upp enskilda personer och familjer ur sina nya sammanhang. Chalmersforskarna Kristina Grange och Nils Björling har undersökt hur tre västsvenska kommuner tillämpat lagen ur ett rättviseperspektiv.

Grange, K. & Björling, N. (2020) Migrationens ojämna geografi: Bosättningslagen ur ett rättviseperspektiv. Mistra Urban Futures Report 2020:2

Platform
Göteborg
Publication type
Rapport/Paper/Working paper/Brief
Projects
Migrationens ojämna geografi
Author(s)
Kristina Grange Nils Björling
Published year

 

Abstract

Den 1 mars 2016 trädde en ny lag i kraft, Lag 2016:38, om mottagande av vissa nyanlända för bosättning. Bosättningslagen innebär att alla Sveriges kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända. Tidigare har mottagandet bland Sveriges kommuner varierat påtagligt, där vissa kommuner helt har avstått från att ta emot anvisade nyanlända, ofta med hänvisning till rådande bostadsbrist. Regeringens uttalade ambition med lagen var att etablera en ”rättvis fördelning av nyanlända” och därmed skapa bättre förutsättningar för nyanlända att få arbete och komma in i samhället.

I korthet innebär Bosättningslagen att det är regeringen, baserat på prognoser från Migrationsverket, som beslutar om fördelning av nyanlända. Länsstyrelserna får besked om så kallade länstal, och fördelar sedan själva kommuntal. Talen baseras på en fördelningsmodell där befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar, det sammantagna
mottagandet av nyanlända, samt hur många nyanlända som redan uppehåller sig i kommunen, tas med i beräkningen.
Implementeringen av lagen har kommit att falla mycket olika ut i olika kommuner, och efterhand har lagen kommit att bli en brännande politisk tvistefråga. En del kommuner har valt att göra mer än vad lagen föreskriver, andra har utgått från de intentioner om permanenta bostadslösningar som formulerades i den proposition som föregick lagen, medan ytterligare andra har ifrågasatt vilket ansvar man har och hur långt det sträcker sig. Ambitionen med lagen, som kan sägas ha varit att lagstifta fram ett mottagande i kommuner som tidigare inte tagit emot nyanlända, har i många fall fått konsekvensen att anvisningstalen har blivit höga i kommuner där bostadsbristen är stor. Att Förvaltningsrätten, efter lagens införande, gav kommuner rätt att säga upp bostadskontrakt med nyanlända efter två år, det vill säga i samband med att etableringstiden går ut, har satt fingret på att lagens ambition, att skapa bättre förutsättningar för nyanlända att komma in i samhället, inte nödvändigtvis uppfylls med lagen.

Urban Lunch-time:När byråkrati och marknad ska förverkliga drömmar

Vi har stora förväntningar på städer idag. Tillväxt, inkludering och klimatomställning ska samsas på små ytor i den täta innerstaden. Samtidigt är stadsutveckling en lång process med många inblandade aktörer och intressen som ofta innehåller olika mått av konflikt. Hur kan styrning och arbetssätt möjliggöra avvägningar och resultat i en så stor komplexitet?
 

Forsemalm, J. (2019) Storstädernas jämlikhetsarbete. Mistra Urban Futures Report 2019:5

Platform
Göteborg
Publication type
Rapport/Paper/Working paper/Brief
Projects
Storstädernas jämlikhetsarbete
Author(s)
Joakim Forsemalm
Published year

 

Abstract

I slutet av 2018 fick Radar arkitektur & planering AB i uppdrag av Mistra Urban Futures att för städerna Stockholm, Göteborg och Malmös räkning genomföra en jämförande studie av jämlikhetsarbetet i städerna. Uppdraget har genomförts under 2019 i samarbete mellan de beställande städerna och Joakim Forsemalm, docent i Etnologi.

Bakgrunden till städernas respektive arbete är den paradox att välståndet i Sverige hela tiden ökar generellt, men att skillnaderna mellan människor samtidigt växer. Allra tydligast blir detta i folkhälsostatistiken: bland annat kan det skilja upp mot nio år i medellivslängd inom städerna. Utifrån tydliga dataunderlag som visar hur skillnaderna är geografiskt lokaliserade till särskilda platser i staden, har Stockholm, Göteborg och Malmö valt delvis lika, delvis olika sätt att organisera
sitt jämlikhetsarbete.
Studien har genomförts utifrån kvalitativa metoder och det material som diskuteras i denna rapport består huvudsakligen av intervjuer med nyckelpersoner i de tre städerna samt tre workshopar om lika många utvalda exempel på det praktiska genomförandet av jämlikhetsarbetet. Det är de tre storstädernas processer som är i fokus, men utblickar har också gjorts mot andra liknande arbeten, då främst på regional och nationell nivå.

Det teoretiska synfält som anlagts för att diskutera det insamlade materialet handlar om kunskap och lärande, eftersom en avgörande ingång i städernas jämlikhetsarbete har varit att på nya sätt samverka och samarbeta kring kunskap.
Övergripande slutsatser är att ett framgångsrikt jämlikhetsarbete bygger påutvecklade och fördjupade kunskapsrelationer mellan forskning och praktik, att ett brett och aktivt ägarskap är viktig för ett långsiktigt och uthålligt förändringsarbete
samt att utvecklandet av samverkanskompetens är nödvändigt för att kunna arbeta så förvaltningsövergripande som krävs för att hantera de komplexa utmaningar som är ojämlikhet i storstäderna.

 

 

 

 

Verkstad: Agenda 2030 – kraftsamling för hållbar utveckling 

Hur kan akademin, den privata och den offentliga sektorn samarbeta på bästa sätt i lokal implementering av de globala hållbarhetsmålen? Varmt välkommen till en konferens om hållbar samhällsutveckling, Agenda 2030 och samverkan. I Malmö.

LIP
Page type

Kartläggning kring samskapandeprocesser

Hur ser det ut i Stockholm när det gäller samskapande för hållbar stadsutveckling? Mistra Urban Futures ’Stockholmsnod’ som etablerades 2017 har gjort en kartläggning av en rad olika initiativ som arbetat med social-ekologisk hållbarhet i regionen under 2018–2019. Mer än 150 olika processer och projekt hittades.

Urban Lunch-time: Storstädernas jämlikhetsarbete – hur ser det ut?

Stockholm, Göteborg och Malmö har under 2010-talet arbetat fokuserat med jämlikhetsfrågorna på delvis lika, delvis lite olika sätt, men med den gemensamma målsättningen att minska skillnaderna människorna emellan i städerna. I en utvärdering som Mistra Urban Futures har finansierat, har städernas arbete studerats. Vilka erfarenheter har gjorts i städerna och hur ser jämlikhetsarbetet ut när det är som mest framgångsrikt? Vilka lärdomar kan inspirera andra kommuner eller regioner till liknande satsningar?