Page type

Marcus Jahnke ny verksamhetsledare för Centre for Sustainable Urban Futures

Marcus Jahnke är både design- och ingenjörsutbildad. Han är intresserad av maktstrukturer och har bland annat studerat och arbetat med normkritik och hur hierarkier påverkar staden. Med sina breda kunskaper och arbetslivserfarenhet är ambitionen att bli en inkluderande verksamhetsledare som får saker att hända för Centre for Sustainable Urban Futures, vid GMV.

Page type

Mistra Urban Futures 2010 - 2019 Göteborgsregionens rapport: Samarbetet har skapat nya arbetssätt

 

LIP
Page type

Uppdragsutlysning för en ”Local Partners impact study”

Centre for Sustainable Urban Futures söker forskare för ett tidsbegränsat uppdrag: en utvärdering av tio år av transdisciplinär samverkan för hållbar stadsutveckling. Uppdraget går ut på att utvärdera hur centrets partnerskapsmodell fungerat och tydliggöra erfarenheter och lärdomar. Vad bör förvaltas, och vad behöver utvecklas,
i det gemensamma arbetet för hållbar stadsutveckling?

LIP
Page type

Mistra Urban Futures ombildas och byter namn till Urban Futures

LIP
Page type

Innovationsprojektet SIGURD gör fallstudie på Backaplan

Forsknings- och innovationsprojekt SIGURD ska hjälpa aktörer inom stadsutveckling att mäta och förstå vilken betydelse olika investeringar har för en hållbar samhällsutveckling. Dag Magnusson på strategiska avdelningen är projektledare från SBK, här berättar han mer om projektet och fallstudien på Backaplan

LIP
Page type

Ett händelserikt år för Mistra Urban Futures Göteborgsplattform

Urban Lunch-time: Insatser i ”utsatta” områden – fungerar de?

OBS! Detta event är framflyttat pga Covid-19 och omständigheter vi inte kan påverka just nu. Vi återkommer om nytt datum längre fram. 

LIP
Page type

Nyanlända skulle få lättare att komma in i det svenska samhället, men Bosättningslagen har i praktiken bidragit till osäkerhet och att rycka upp enskilda personer och familjer ur sina nya sammanhang. Chalmersforskarna Kristina Grange och Nils Björling har undersökt hur tre västsvenska kommuner tillämpat lagen ur ett rättviseperspektiv.

Grange, K. & Björling, N. (2020) Migrationens ojämna geografi: Bosättningslagen ur ett rättviseperspektiv. Mistra Urban Futures Report 2020:2

Platform
Göteborg
Publication type
Rapport/Paper/Working paper/Brief
Projects
Migrationens ojämna geografi
Author(s)
Kristina Grange Nils Björling
Published year

 

Abstract

Den 1 mars 2016 trädde en ny lag i kraft, Lag 2016:38, om mottagande av vissa nyanlända för bosättning. Bosättningslagen innebär att alla Sveriges kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända. Tidigare har mottagandet bland Sveriges kommuner varierat påtagligt, där vissa kommuner helt har avstått från att ta emot anvisade nyanlända, ofta med hänvisning till rådande bostadsbrist. Regeringens uttalade ambition med lagen var att etablera en ”rättvis fördelning av nyanlända” och därmed skapa bättre förutsättningar för nyanlända att få arbete och komma in i samhället.

I korthet innebär Bosättningslagen att det är regeringen, baserat på prognoser från Migrationsverket, som beslutar om fördelning av nyanlända. Länsstyrelserna får besked om så kallade länstal, och fördelar sedan själva kommuntal. Talen baseras på en fördelningsmodell där befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar, det sammantagna
mottagandet av nyanlända, samt hur många nyanlända som redan uppehåller sig i kommunen, tas med i beräkningen.
Implementeringen av lagen har kommit att falla mycket olika ut i olika kommuner, och efterhand har lagen kommit att bli en brännande politisk tvistefråga. En del kommuner har valt att göra mer än vad lagen föreskriver, andra har utgått från de intentioner om permanenta bostadslösningar som formulerades i den proposition som föregick lagen, medan ytterligare andra har ifrågasatt vilket ansvar man har och hur långt det sträcker sig. Ambitionen med lagen, som kan sägas ha varit att lagstifta fram ett mottagande i kommuner som tidigare inte tagit emot nyanlända, har i många fall fått konsekvensen att anvisningstalen har blivit höga i kommuner där bostadsbristen är stor. Att Förvaltningsrätten, efter lagens införande, gav kommuner rätt att säga upp bostadskontrakt med nyanlända efter två år, det vill säga i samband med att etableringstiden går ut, har satt fingret på att lagens ambition, att skapa bättre förutsättningar för nyanlända att komma in i samhället, inte nödvändigtvis uppfylls med lagen.

Urban Lunch-time:När byråkrati och marknad ska förverkliga drömmar

Vi har stora förväntningar på städer idag. Tillväxt, inkludering och klimatomställning ska samsas på små ytor i den täta innerstaden. Samtidigt är stadsutveckling en lång process med många inblandade aktörer och intressen som ofta innehåller olika mått av konflikt. Hur kan styrning och arbetssätt möjliggöra avvägningar och resultat i en så stor komplexitet?