(1)

Well-being in Sustainable Cities

En vanlig föreställning är att en omställning till ett hållbart samhälle kan ske på teknisk väg och därmed inte på något påtagligt sätt påverkar människors livsstil. Andra betonar istället att en klimatomställning kräver förändringar av vår livsstil som vi upplever som uppoffringar. Tänk om det fanns ett tredje alternativ?

Klimatomställningen kommer innebära livsstilsförändringar, men vissa av dessa kan öka människors välbefinnande. Ett större fokus på välbefinnande kan till och med vara ett sätt att driva på utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Forskning inom området välbefinnande tyder till exempel på att kopplingen mellan nivån på den privata konsumtionen och välbefinnande är svag i rika samhällen. Faktorer såsom tidspress och pendling är dessutom oftast negativa för välbefinnandet. Detta indikerar att det finns möjliga samhällsförändringar som kan kombinera en hög nivå av välbefinnande med minskande utsläpp.

Det övergripande syftet med projektet var att genom gemensam kunskapsproduktion mellan forskare och tjänstemän stödja omställningen till hållbara städer. WISE genomfördes i samarbete mellan Chalmers, Göteborgs Stad, Trafikverket och Västra Götalandsregionen.

Arbetet bedrevs inom följande delprojekt:

  • Klimatomställning Göteborg: potentialer och livskvalitetseffekter
  • Radikala styrmedel: välbefinnandeeffekter av trängselskattens införande
  • Beslutsmodeller för att nå hållbar planering
  • Re-defining urban progress
  • Arbetstidsinnovationer
     

Klimatomställning Göteborg: potentialer och livskvalitetseffekter

För att minska utsläppen av olika västhusgaser är det viktigt att titta på detta utifrån ett konsumtionsperspektiv och inte bara utifrån ett geografiskt perspektiv, vilket är vanligt i många mätningar. Det geografiska perspektivet omfattar utsläpp inom t ex stadens gränser. Delprojektet fokuserade istället på konsumtionsperspektivet, som även omfattar klimatpåverkan från importerade varor och internationella resor, och även på hur förändrade konsumtionsbeteenden kan påverka välbefinnandet.

I september 2014 antog Göteborgs stad en ny klimatstrategi. För att stödja processen med att ta fram klimatstrategin tog projektet fram konsumtionsbaserade scenarier som beskriver olika beteendeförändringar avseende energianvändning i bostäder, bilresor, flyg, mat och annan konsumtion. Syftet var att analysera och kommunicera hur en övergång till ett koldioxidsnålt samhälle kan se ut och hur det kan påverka människors välbefinnande. Hur kan vardagen se ut år 2050 då klimatmålen uppnåtts?

Det första scenariot som publicerades 2013 väckte mycket uppmärksamhet. Under 2014 vidareutvecklades scenariot som beskrivs i rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. En nationell konferens arrangerades i september 2014 för att sprida resultaten och diskutera olika möjligheter för en omställning till en hållbar konsumtion. Presentationer och dokumentation hittar du här

Spelet Future Happiness Challenge baseras på resultaten från rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. Spelet finns nu tillgängligt i samarbete med Pedagogiskt centrum på GR Utbildning och även på AppStore för iPad. Tonåringar är den huvudsakliga målgruppen och deltog även i utvecklingen av spelet.

Läs mer om delprojektet här

Radikala styrmedel: välbefinnandeeffekter av trängselskattens införande

2013 infördes trängselskatt i Göteborg, men hur påverkar egentligen trängselskatten människors välbefinnande? Delprojektet undersökte detta för att analysera effekterna av och uppfattningar om ett styrmedel som tydligt syftar till att förändra individers beteenden.

En tvärvetenskaplig undersökning har genomförts för att mäta pendlingsvanor (transportsätt och pendlingstider), socioekonomiska variabler, geografiska variabler, attityder (till trängselskatt, miljö, bil och kollektivtrafik), resornas tillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Undersökningen skickades ut till 3500 bilägare i Göteborgsregionen före trängselskattens införande, med en uppföljning ett år senare.

Resultat visar att de personer som minskade sin bilanvändning var de som redan innan trängselskattens införande växlade mellan att använda bilen och andra transportmedel. De hade även bättre förutsättningar för att byta transportmedel, såsom bra tillgänglighet till kollektivtrafik. Kvinnor är med benägna än män att byta transportmedel, utöver det hade de socioekonomiska variablerna ingen inverkan. De personer som ändrade sitt beteende var något mer positiva till trängselskatten före införandet. Alla grupper som ingick i undersökningen blev mer positiva till trängselskatten efter införandet, än då de blev tillfrågade innan trängelskattens infördes. De som var mest positiva var de som ändrat sitt beteende. Införandet av trängselskatt var inte förenad med några väsentliga förändringar avseende varken hur nöjd man är med sina dagliga resor eller totalt välbefinnande i de grupper som studerades.

Läs mer i Citiscope artikeln: How Gothenburg learned to love congestion pricing

Beslutsmodeller för att nå hållbar planering

Investeringar i infrastruktur påverkar framtida nivåer av utsläpp av växthusgaser samt den framtida nivån av välbefinnande. För att forma framtidens rättvisa, gröna och täta städer krävs radikala politiska beslut. I planeringsprocessen för infrastrukturinvesteringar används beslutsmodeller såsom samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser. Delprojektet undersökte om nuvarande beslutsmodeller är utformade för att uppnå en hållbar omställning, i enlighet med politiskt uppsatta mål.

Våra resultat visar på att beslutsmodeller ofta antar stadigt ökande biltrafik långt in i framtiden. Dessa trafikprognoser är inte förenliga med en målmedveten planering för en framtid med låga koldioxidutsläpp. Beslutsmodellerna måste istället baseras på alternativa scenarier. Ett hållbart transportsystem kräver scenarier som bygger på antaganden om strukturella förändringar såsom sänkt bilinnehav, byggnation av bostäder med god tillgång till kollektivtrafik och en ny parkeringspolicy.

Resultat från delprojektet

Re-defining urban progress

Både Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen har ambitiösa klimatmål. Delprojekt analyserade vad som krävs för att uppfylla målen. Delprojektet syftade till att identifiera attraktiva vägar för samhällsförändring. Detta analyserades genom att lägga in frågor i SOM-undersökningen avseende medborgarnas attityder till olika långsiktiga prioriteringar.

En annan del av projektet avsåg kommunal rådighet. Klimatmålen rör inte bara energi och transporter, utan även klimatpåverkan från invånarnas konsumtion av mat och flygresor. Finns det politiskt, socialt och juridiskt genomförbara strategier för städer att ta itu med dessa områden? Projektet syftade till att identifiera nya möjligheter för staden att underlätta åtgärder baserat på konsumtionsperspektivet. Analyser av vilken direkt och indirekt rådighet som finns för att minska utsläppen av växthusgaser på stadsnivå har genomförts.

Arbetstidsinnovationer

De tidsanvändningsmönster som dominerar i städer med långa arbets- och pendlingstider, ofta kombinerade med konstant tidspress är varken hälsosamma eller ekologiskt hållbara. Att avbrott från detta ibland endast sker genom flygburna semestrar gör dessa tidsanvändningsmönster ännu mindre hållbara. Delprojektet har arbetat med frågor om tidsanvändningsmönster på tre sätt:

Ett nätverk med syfte att stödja arbetstidsinnovationer har etablerats. Som en start på delprojektet arrangerades en tvådagars workshop med forskare, HR-specialister och hållbarhetsspecialister. Nätverket som då grundades träffas numera regelbundet. 

En forskningsprojekt, finansierad av FORMAS, fokuserar på hur förändringar i tidsanvändningsmönster antingen stödjer eller motverkar en hållbar utveckling. Statistiska centralbyrån utförliga tidsanvändningsdata från 1991 och framåt kommer att analyseras för att se hur tidsanvändningsmönster har förändrats över tid. Analyser har genomförts för att utvärdera konsekvenserna av tidsanvändningstrender, både vad gäller utsläppen av växthusgaser och individuellt välbefinnande. Dessa möjliggjorde en undersökning av livsstilar, i termer av tidsanvändningsmönster, som stöder klimatmål med lägre utsläpp av växthusgaser med bibehållet högt välbefinnande.

En annan delstudie i FORMAS-projektet fokuserar på konsekvenserna av arbetstidsautonomi, vilket är en policy som ger arbetstagaren rätt att välja önskad tjänstgöringsgrad. Göteborgs stad har nyligen infört en rättighet för alla sina anställda att arbeta på heltid eller deltid, vilket har potential att leda till stora konsekvenser för både individer, organisationer och samhället i stort. Denna reform kommer att analyseras ur olika perspektiv: verksamhetseffektivitet, genus, individens miljöpåverkan, etc.

Film: Kan vi bygga in lycka och välbefinnande i vår vardag?

Möt John Holmberg, professor på Chalmers och en av projektledarna för WISE, när han berättar om vikten av välbefinnande i hållbara städer.

 

 

WISE - Ett initiativ inom UNEPs 10YFP Sustainable Consumption and Production

WISE-projektet är ett initiativ inom UNEPs 10YFP Sustainable Consumption and Production och är registrerat i programmets globala databas. Databasen är en inspirationskälla och samlar initiativ runt om i världen med fokus på hållbar konsumtion och produktion. Läs mer

Arbetet fortsätter...

Inom ramen för projektet Guiding Urban Transitions for Sustainability (GUTS) tas lärdommar och resultat från WISE vidare. 

Publikationer

Larsson, J., Andersson, D., & Nässén, J. (2017). Subjective temporal well-being: Defining, measuring, and applying a new concept. Cogent Social Sciences, 3(1). doi:10.1080/23311886.2017.1306201
Plattform:
Publikationstyp: Vetenskaplig artikel (refereegranskad)
Utgivningsår:
Nässén, J., The Gothenburg Congestion Charge Scheme: a pre-post analysis of commuting behavior and travel satisfaction. Mistra Urban Futures Policy Brief 2017:3
Plattform:
Publikationstyp: Rapport/Paper/Working paper/Brief
Utgivningsår:
Larsson, J. (2017). Konsumtionsperspektiv i lokala klimatstrategier – erfarenheter från Göteborg (Mistra Urban Futures Policy Brief 2017:1). Gothenburg: Mistra Urban Futures. 
Plattform:
Publikationstyp: Rapport/Paper/Working paper/Brief
Utgivningsår:
Larsson J., Policy Brief: Consumption perspective in climate strategies of cities - the case of Gothenburg. Mistra Urban Futures Policy Brief 2017:2.
Plattform:
Publikationstyp: Rapport/Paper/Working paper/Brief
Utgivningsår:
Andersson, D., & Nässén, J. (2016). The Gothenburg congestion charge scheme: A pre–post analysis of commuting behavior and travel satisfaction. Journal of Transport Geography, 52, 82–89. doi:10.1016/j.jtrangeo.2016.02.014
Plattform:
Publikationstyp: Vetenskaplig artikel (refereegranskad)
Utgivningsår:

Filer

  • Future Happiness Challenge
  • Future Happiness Challenge Teachers' Guide
  • FHC Lärarhandledning sv
  • Future Happiness Challenge Rapport hösten 2014
  • Presentation Jörgen Larsson Regeringskansliet 140403

Projektmedlemmar

  • Berit Mattsson

    Project leader for WISE. Berit Mattsson works as project manager at Region Västra Götaland.

    Kontakta mig
  • John Holmberg

    Professor, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, fysisk resursteori, Chalmers.

    Kontakta mig
  • Jörgen Larsson

    Forskarassistent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, fysisk resursteori, Chalmers.

    Kontakta mig
  • Jonas Nässén

    Jonas Nässén is a Senior Researcher, Department of Space, Earth and Environment, Physical Resource Theory, Chalmers University of Technology. Jonas is a Consortium coordinator representing Chalmers University of Technology.

     

    Kontakta mig
  • Pernilla Hellström

    Leader of subproject: Low carbon transitions for Gothenburg: potentials and well-being consequences. Pernilla Hellström works at the City of Gothenburg, Environmental Administration.

    Kontakta mig
  • Alexander Hellervik

    Trafikverket 

    Kontakta mig