(1)

Antologi Innovation för hållbar stadsutveckling

Syfte och utformning

Syftet med antologin är att praktiker ska kunna få en överskådlig bild av en del av forskningsfältet kring ämnen som rör innovationsarbete.  Den ska innehålla aktuella exempel från nyligen publicerad forskning inom områden som förvaltningspolitik, urbana studier och organisationsforskning. Antologin ska också bidra till att stärka forskningsfältet innovation för hållbar stadsutveckling nationellt. 

Skriften ska vara möjlig att använda som en utbildande vägledning, i syfte att stärka kopplingen mellan forskare och praktiker, utan att praktiker enbart blir hänvisade till en mängd forskningsartiklar. Tanken är att också väva in praktikers reflektioner på forskarnas texter. Genom intervjuer med praktiker kan vi belysa och betona texternas relevans och nytta, och bidra till att ytterligare tillgängliggöra texterna. På så sätt görs ett försök att förankra forskarnas texter i praktikernas vardag. 

Förhållningssättet ska vara kritiskt och ifrågasättande, särskilt viktigt när det kommer till ett begrepp som innovation, som vid en första anblick kan låta enbart positivt. Men vad innebär innovationsarbete i en offentligt styrd organisation och vad skiljer det från alla de managementböcker om innovation som finns? Antologin ska också kunna visa på perspektiv som krockar. Praktikers syn på forskarnas kapitel ger också möjlighet till perspektiv och förankring. 

Metod

För att skapa en öppen process och utrymme för en bredd av perspektiv kring vilka författare som ges möjlighet att medverka kommer en redaktörsgrupp, bestående av Christian Jensen, Göteborgs universitet, Erica Eneqvist, RISE, Jessica Algehed, Kommunforskning i Väst och Jenny Lööf, RISE, att utforma ett s k ”call for papers”, som sprids genom Mistra Urban Futures nätverk, genom Innovationsplattformarnas forskarnätverk samt till andra direkta kontakter. I detta call kommer vi att efterfråga texter inom en rad områden, och ge exempel på ämnen som skulle kunna beröras. Redaktionsrådet kommer sedan att välja ut ett tiotal författare som ges möjlighet att medverka. Som sedvanligt inom akademisk publikation kommer författarna inte att få någon ekonomisk ersättning för sin medverkan i antologin. Vi kommer att vara tydliga med att de genom antologin erbjuds möjlighet att nå ett större och bredare kontaktnät, och möjlighet att nå nya målgrupper med sina forskningsresultat.

Bakgrund

I arbetet med att utveckla innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer, har forskare, kommun- och näringslivsrepresentanter i sex städer (Malmö, Lund, Göteborg, Borås, Stockholm och Kiruna) identifierat ett behov av ett forskningsbaserat och tydligt kunskapsstöd för städernas utveckling kopplat till urbana miljöer - ett samtida, utbildande, framåtblickande material, med ett kritiskt förhållningssätt, som erbjuder olika perspektiv och som kan problematisera och diskutera utvecklingen. Vi tänker oss detta material i form av en forskningsantologi. 

Forskningen och kunskapsbyggandet pågår hela tiden. På våra universitet, högskolor och institut, ofta i forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med praktiker och forskare. I våra kommunala verksamheter och bolag liksom i samarbete mellan kommun, ideella föreningar, civilsamhälle och med näringslivet. En utmaning för tjänstepersoner och praktiker är möjligheten och tiden att reflektera, förstå och tolka både sin omvärld och den egna vardagens situationer och händelser i ett större sammanhang och utifrån samtida forskning. Särskilt svårt blir det när forskningsartiklar upplevs som svårtillgängliga och när ämnesområden såsom innovation relaterar till många olika forskningsområden. Det gör det extra svårt att hitta relevanta texter och författare. Den forskning som kopplar till innovation har också ofta en internationell eller anglosaxisk prägel som kan göra det svårt att hitta resultat med specifik bäring på det svenska sammanhanget – hur städer, kommuner och regioner är organiserade och samverkar skiljer sig ganska mycket åt mellan länder. Forskningsantologin som det här projektet ämnar ta fram ska ge detta stöd, både genom att tillgängliggöra befintlig forskning men också genom att göra urval kring relevanta ämnen. Detta för att uppnå en bok som fördjupar, reflekterar och problematiserar samtida frågor och diskussionen kring innovation i städer och offentlig sektor, med specifikt fokus på svenska förhållanden, för alla som på olika sätt kan vara intresserade av ämnet och där tilltalet ska vara konkret och tydligt.

Antologin kommer att inkludera teman som samverkan, ledarskap, nätverk och organisationskulturer, men också innehålla diskussioner om publika värden, projektifiering, experimentens roll samt normer kring stadsutveckling. Vi ser också ett behov av en kritisk diskussion kring en rad samtida fenomen. Det finns en opinion som lyfter fram samverkan, innovation, smarta städer och nätverk som vägen framåt för att nå en hållbar stadsutveckling men samtidigt är dessa modeord problematiska på olika sätt. Inom den akademiska litteraturen pågår en sådan diskussion, men den syns inte lika tydligt i resten av samhället. Frågeställningar som kritiskt skulle kunna diskuteras är exempelvis: Vilka värden är det som styr hur vi formar våra städer och kommuner? Vad är en ”smart” stad, och för vem är den smart, och är smarthet överhuvudtaget att bra begrepp? Vem har möjlighet att vara med att påverka? Medbestämmande och delaktighet i stadens innovationsambitioner, finns det på riktigt? Den snabba digitaliseringen-  är den bara av godo? Vad har kommunen för mandat när näringslivet ser staden som en ’test arena’? Finns det motsättningar mellan innovation och hållbarhet? 

Projektmedlemmar

  • Jenny Lööf

    Projektledare, Research Institutes of Sweden, RISE Built Environment.

    Kontakta mig