Well-being in Sustainable Cities

En vanlig föreställning är att en omställning till ett hållbart samhälle kan ske på teknisk väg och därmed inte på något påtagligt sätt påverkar människors livsstil. Andra betonar istället att en klimatomställning kräver förändringar av vår livsstil som vi upplever som uppoffringar . Tänk om det fanns ett tredje alternativ?

Klimatomställningen kommer innebära livsstilsförändringar, men vissa av dessa kan öka människors välbefinnande. Ett större fokus på välbefinnande kan till och med vara ett sätt att driva på utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Forskning inom området välbefinnande tyder till exempel på att kopplingen mellan nivån på den privata konsumtionen och välbefinnande är svag i rika samhällen. Faktorer såsom tidspress och pendling är dessutom oftast negativa för välbefinnandet. Detta indikerar att det finns möjliga samhällsförändringar som kan kombinera en hög nivå av välbefinnande med minskande utsläpp.

Det övergripande syftet med projektet är att genom gemensam kunskapsproduktion mellan forskare och tjänstemän stödja omställningen till hållbara städer. WISE genomförs i samarbete mellan Chalmers, Göteborgs Stad, Trafikverket och Västra Götalandsregionen.

Arbetet sker inom följande delprojekt:

  • Klimatomställning Göteborg: potentialer och livskvalitetseffekter
  • Radikala styrmedel: välbefinnandeeffekter av trängselskattens införande
  • Beslutsmodeller för att nå hållbar planering
  • Re-defining urban progress
  • Arbetstidsinnovationer
     

Klimatomställning Göteborg: potentialer och livskvalitetseffekter

För att minska utsläppen av olika västhusgaser är det viktigt att titta på detta utifrån ett konsumtionsperspektiv och inte bara utifrån ett geografiskt perspektiv, vilket är vanligt i många mätningar. Det geografiska perspektivet omfattar utsläpp inom t ex stadens gränser. Delprojektet fokuserar istället på konsumtionsperspektivet, som även omfattar klimatpåverkan från importerade varor och internationella resor, och även på hur förändrade konsumtionsbeteenden kan påverka välbefinnandet.

I september 2014 antog Göteborgs stad en ny klimatstrategi. För att stödja processen med att ta fram klimatstrategin har projektet tagit fram konsumtionsbaserade scenarier som beskriver olika beteendeförändringar avseende energianvändning i bostäder, bilresor, flyg, mat och annan konsumtion. Syftet är att analysera och kommunicera hur en övergång till ett koldioxidsnålt samhälle kan se ut och hur det kan påverka människors välbefinnande. Hur kan vardagen se ut år 2050 då klimatmålen uppnåtts?

Det första scenariot som publicerades 2013 väckte mycket uppmärksamhet. Under 2014 vidareutvecklades scenariot som beskrivs i rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. En nationell konferens arrangerades i september 2014 för att sprida resultaten och diskutera olika möjligheter för en omställning till en hållbar konsumtion. Presentationer och dokumentation hittar du här

Spelet, Youth Future Cities, började utvecklas i augusti 2014. Tonåringar är den huvudsakliga målgruppen och deltar i utvecklingen av spelet. I december 2014 genomfördes workshops med elever från olika gymnasieskolor för att få in deras synpunkter och förväntningar. Spelet kommer att baseras på resultaten från rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar.

Läs mer om delprojektet här

Radikala styrmedel: välbefinnandeeffekter av trängselskattens införande

2013 infördes trängselskatt i Göteborg, men hur påverkar egentligen trängselskatten människors välbefinnande? Delprojektet undersöker detta för att analysera effekterna av och uppfattningar om ett styrmedel som tydligt syftar till att förändra individers beteenden.

En tvärvetenskaplig undersökning har genomförts för att mäta pendlingsvanor (transportsätt och pendlingstider), socioekonomiska variabler, geografiska variabler, attityder (till trängselskatt, miljö, bil och kollektivtrafik), resornas tillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Undersökningen skickades ut till 3500 bilägare i Göteborgsregionen före trängselskattens införande, med en uppföljning ett år senare.

Preliminära resultat visar att de personer som minskade sin bilanvändning var de som redan innan trängselskattens införande växlade mellan att använda bilen och andra transportmedel. De hade även bättre förutsättningar för att byta transportmedel, såsom bra tillgänglighet till kollektivtrafik. Kvinnor är med benägna än män att byta transportmedel, utöver det hade de socioekonomiska variablerna ingen inverkan. De personer som ändrade sitt beteende var något mer positiva till trängselskatten före införandet. Alla grupper som ingick i undersökningen blev mer positiva till trängselskatten efter införandet, än då de blev tillfrågade innan trängelskattens infördes. De som var mest positiva var de som ändrat sitt beteende. Införandet av trängselskatt var inte förenad med några väsentliga förändringar avseende varken hur nöjd man är med sina dagliga resor eller totalt välbefinnande i de grupper som studerades.

Beslutsmodeller för att nå hållbar planering

Investeringar i infrastruktur påverkar framtida nivåer av utsläpp av växthusgaser samt den framtida nivån av välbefinnande. För att forma framtidens rättvisa, gröna och täta städer krävs radikala politiska beslut. I planeringsprocessen för infrastrukturinvesteringar används beslutsmodeller såsom samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser. Delprojektet undersöker om nuvarande beslutsmodeller är utformade för att uppnå en hållbar omställning, i enlighet med politiskt uppsatta mål.

Våra resultat visar på att beslutsmodeller ofta antar stadigt ökande biltrafik långt in i framtiden. Dessa trafikprognoser är inte förenliga med en målmedveten planering för en framtid med låga koldioxidutsläpp. Beslutsmodellerna måste istället baseras på alternativa scenarier. Ett hållbart transportsystem kräver scenarier som bygger på antaganden om strukturella förändringar såsom sänkt bilinnehav, byggnation av bostäder med god tillgång till kollektivtrafik och en ny parkeringspolicy.

Resultat från delprojektet

Re-defining urban progress

Både Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen har ambitiösa klimatmål. I detta nystartade delprojekt analyseras vad som krävs för att uppfylla målen. Delprojektet syftar till att identifiera attraktiva vägar för samhällsförändring. Detta kommer bland annat att analyseras genom att lägga in frågor i SOM-undersökningen avseende medborgarnas attityder till olika långsiktiga prioriteringar.

En annan del av projektet avser kommunal rådighet. Klimatmålen rör inte bara energi och transporter, utan även klimatpåverkan från invånarnas konsumtion av mat och flygresor. Finns det politiskt, socialt och juridiskt genomförbara strategier för städer att ta itu med dessa områden? Projektet syftar till att identifiera nya möjligheter för staden att underlätta åtgärder baserat på konsumtionsperspektivet. Analyser av vilken direkt och indirekt rådighet som finns för att minska utsläppen av växthusgaser på stadsnivå kommer att göras.

Arbetstidsinnovationer

De tidsanvändningsmönster som dominerar i städer med långa arbets- och pendlingstider, ofta kombinerade med konstant tidspress är varken hälsosamma eller ekologiskt hållbara. Att avbrott från detta ibland endast sker genom flygburna semestrar gör dessa tidsanvändningsmönster ännu mindre hållbara. Delprojektet arbetar med frågor om tidsanvändningsmönster på tre sätt:

Ett nätverk med syfte att stödja arbetstidsinnovationer har etablerats. Som en start på delprojektet arrangerades en tvådagars workshop med forskare, HR-specialister och hållbarhetsspecialister. Nätverket som då grundades träffas numera regelbundet.

En forskningsprojekt, finansierad av FORMAS, fokuserar på hur förändringar i tidsanvändningsmönster antingen stödjer eller motverkar en hållbar utveckling. Statistiska centralbyrån utförliga tidsanvändningsdata från 1991 och framåt kommer att analyseras för att se hur tidsanvändningsmönster har förändrats över tid. Analyser kommer att genomföras för att utvärdera konsekvenserna av tidsanvändningstrender, både vad gäller utsläppen av växthusgaser och individuellt välbefinnande. Dessa kommer att möjliggöra en undersökning av livsstilar, i termer av tidsanvändningsmönster, som stöder klimatmål med lägre utsläpp av växthusgaser med bibehållet högt välbefinnande.

En annan delstudie i FORMAS-projektet fokuserar på konsekvenserna av arbetstidsautonomi, vilket är en policy som ger arbetstagaren rätt att välja önskad tjänstgöringsgrad. Göteborgs stad har nyligen infört en rättighet för alla sina anställda att arbeta på heltid eller deltid, vilket har potential att leda till stora konsekvenser för både individer, organisationer och samhället i stort. Denna reform kommer att analyseras ur olika perspektiv: verksamhetseffektivitet, genus, individens miljöpåverkan, etc.

Film: Kan vi bygga in lycka och välbefinnande i vår vardag?

Möt John Holmberg, professor på Chalmers och en av projektledarna för WISE, när han berättar om vikten av välbefinnande i hållbara städer.

 

 

WISE - Ett initiativ inom UNEPs 10YFP Sustainable Consumption and Production

WISE-projektet är ett initiativ inom UNEPs 10YFP Sustainable Consumption and Production och är registrerat i programmets globala databas. Databasen är en inspirationskälla och samlar initiativ runt om i världen med fokus på hållbar konsumtion och produktion. Läs mer

Publikationer

  • Congestion Scheme Mistra Urban Futures Policy Brief
    The Gothenburg congestion charge scheme
    Nässén, J., The Gothenburg Congestion Charge Scheme: a pre-post analysis of commuting behavior and travel satisfaction. Mistra Urban Futures Policy Brief 2017:3
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • konsumtionsperspektiv policy brief mistra urban futures
    Konsumtionsperspektiv i lokala klimatstrategier
    Larsson, J., Konsumtionsperspektiv i lokala klimatstrategier – erfarenheter från Göteborg. Mistra Urban Futures Policy Brief 2017:1
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • policy brief consumption perspective mistra urban futures
    Consumption perspective in climate strategies
    Larsson J., Policy Brief: Consumption perspective in climate strategies of cities - the case of Gothenburg. Mistra Urban Futures Policy Brief 2017:2.
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • Congestion tax study Gothenburg
    The Gothenburg congestion charge scheme
    Andersson, D. & Nässén, J.'The Gothenburg congestion charge scheme: A pre-post analysis of commuting behavior and travel satisfaction', Journal of Transport Geography vol. 52, , s. 82-89, 2016
    Plats:Göteborg Typ:Vetenskaplig artikel (refereegranskad)
  • Report 2016-3 Mistra Urban Futures
    Utsläpp av växthusgaser
    Kamb, A. & Larsson J., Utsläpp av växthusgaser från göteborgarnas flygresor. Mistra Urban Futures Report 2016:3
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • bilberoende
    Är bilberoende och tidsbrist ett hinder för ökat kollektivtrafikresande?
    Berg, J., Karresand, H. Mistra Urban Futures Report 2015:7, Mistra Urban Futures, 2015.
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • Temporal well-being: a central dimension of sustainable lifestyles?
    Andersson, D., Nässén, J., Larsson, J. & Holmberg, J. SCORAI 2013 Conference: The Future of Consumerism and Well-Being in a World of Ecological Constraints, The Sustainable Consumption Research and Action Initiative SCORAI. Worcester, USA, 2013
    Plats:Göteborg Typ:Konferensbidrag (refereegranskat)
  • Do lower greenhouse gas emissions imply lower subjective wellbeing? A study of Swedish households
    Andersson, D., Nässén, J., Larsson, J. & Holmberg, J. In SCORAI The Future of Consumerism and Well-Being in a World of Ecological Constraints: Abstracts [May 28, 2013 Draft], 2013
    Plats:Göteborg Typ:Konferensbidrag (refereegranskat)
  • Tjänstemäns erfarenheter av beslutsunderlag för hållbara urbana transportsystem
    Thoresson, K. Mistra Urban Futures Report 2014:4. Gothenburg: Mistra Urban Futures, 2014
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • The university and transformation towards sustainability: lessons learned at Chalmers University of Technology
    Holmberg, J., Lundgvist, U., Svanström, M. & Arehag, M. International Journal of Sustainability in Higher Education, vol. 13, no. 3, 2012, pp. 219 - 231
    Plats:Göteborg Typ:Vetenskaplig artikel (refereegranskad)
  • Explaining the variation in greenhouse gas emissions between households: socio-economic, motivational and physical factors
    Nässén, J., Andersson, D., Larsson, J. & Holmberg, J. Journal of Industrial Ecology, 2014
    Plats:Göteborg Typ:Vetenskaplig artikel (refereegranskad)
  • Greenhouse gas emissions and subjective well-being: an analysis of Swedish households
    Andersson, D., Nässén, J., Larsson J. & Holmberg, J. Ecological Economics, vol. 102, 2014, pp. 75-82
    Plats:Göteborg Typ:Vetenskaplig artikel (refereegranskad)
  • Greenhouse Gas Emissions from Public Consumption in Gothenburg
    Sinclair, R. Master Thesis. Report No. 2013:7. Gothenburg: Department of Energy and Environment, Division of Physical Resource Theory, Chalmers University of Technology, 2013
    Plats:Göteborg Typ:Akademisk avhandling
  • What Characterizes Persons with High and Low GH Emissions? Lifestyles, Well-Being and Values among Swedish Households
    Andersson, D. Lic. Gothenburg: Chalmers University of Technology, 2014
    Plats:Göteborg Typ:Akademisk avhandling
  • Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen 2050
    Bryngelsson, D. Hedenus, F. & Larsson, J. Rapportserie för Avdelningen för fysisk resursteori nr 2013:3. Gothenburg: Chalmers University of Technology, 2013
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • Explaining the variation in greenhouse gas emissions between households: physical circumstances or pro-environmental motivation?
    Larsson, J., Andersson, D., Holmberg, J. & Nässén, J. SCORAI 2013 Conference: The Future of Consumerism and Well-Being in a World of Ecological Constraints, The Sustainable Consumption Research and Action Initiative SCORAI. Worcester, USA, 2013
    Plats:Göteborg Typ:Konferensbidrag (refereegranskat)
  • Omställning till 40% kollektivtrafik andel i Göteborgsområdet: En backcastingstudie med Sampers
    Sandbreck, C., Almroth A. Mistra Urban Futures Report 2014:6. Gothenburg: Mistra Urban Futures, 2014
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • Perspektiv och målkonflikter inom hållbar stadsutveckling
    Svenberg, S. Mistra Urban Futures Report 2014: 3. Gothenburg: Mistra Urban Futures, 2014
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • Klimatomställning Göteborg 2.0: Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar
    Larsson, J. & Bolin, L. Mistra Urban Futures Report 2014: 2. Gothenburg: Mistra Urban Futures, 2014
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • Low-carbon Gothenburg 2.0: Technological potentials and lifestyle changes
    Larsson, J. & Bolin, L. Mistra Urban Futures report 2014:1. Gothenburg: Mistra Urban Futures, 2014
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • Low-carbon Gothenburg: Technological Potentials and Lifestyle Changes
    Bolin, L., Larsson, J., Sinclair, R., Hellström, P., Palmestål, K., Svensson, I. & Mattson, B. Mistra Urban Futures Brief 2013:1. Gothenburg: Mistra Urban Futures, 2013
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • Klimatomställning Göteborg: Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar
    Bolin, L., Larsson, J., Sinclair, R., Hellström, P., Palmestål, K., Svensson, I. & Mattson, B. Mistra Urban Futures Report 2013:5. Gothenburg: Mistra Urban Futures, 2013
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief
  • Beslutsmodeller: Om beslutsmodeller och internationella erfarenheter för förändring av urban mobilitetsplanering
    Stål, J. Mistra Urban Futures Seminarieunderlag 5. Gothenburg: Mistra Urban Futures, 2012
    Plats:Göteborg Typ:Rapport/Paper/Working paper/Brief

Filer

  • Future Happiness Challenge
  • Future Happiness Challenge Teachers' Guide
  • FHC Lärarhandledning sv
  • Future Happiness Challenge Rapport hösten 2014
  • Presentation Jörgen Larsson Regeringskansliet 140403
  • Presentation: Well-being In Sustainable cities

    (Only available in Swedish)

  • Presentationer Seminarium 121105: Hur omsätter vi visioner till en målstyrd trafikplanering?

    (Only available in Swedish)

  • Inbjudan: Välbefinnande i den hållbara staden – hur bidrar infrastrukturplaneringen till visionerna?

    Seminarium 7 nov 2013
     

  • Program: Välbefinnande i den hållbara staden – hur bidrar infrastrukturplaneringen till visionerna?

    Seminarium 7 nov 2013

  • Presentation: Georgia Larsson, Regionutvecklingssekretariatet

    Välbefinnande i den hållbara staden. Seminarium 7 nov 2013

  • Presentation: Per Lindroth, Trafikverket

    Välbefinnande i den hållbara staden. Seminarium 7 nov 2013
     

  • Presentation: Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector

    Välbefinnande i den hållbara staden. Seminarium 7 nov 2013
     

  • Presentation: Carl-Henrik Sandbreck, Sweco

    Välbefinnande i den hållbara staden. Seminarium 7 nov 2013
     

  • Presentation: Rolf Thor, Västra Götalandsregionen

    Välbefinnande i den hållbara staden. Seminarium 7 nov 2013

  • Low carbon Lifestyles

    Larsson, J., Low Carbon Lifestyles: potential for Sweden for 2050

  • Perspectives on low carbon lifestyles

    Doktorsavhandling, David Andersson.

Projektmedlemmar

  • Berit Mattsson

    Project leader for WISE. Berit Mattsson works as project manager at Region Västra Götaland.

    Kontakta mig
  • John Holmberg

    Project leader for WISE. Leader of subproject: Redefining urban progress. John Holmberg is a professor at Chalmers University of Technology.

    Kontakta mig
  • Jörgen Larsson

    Project coordinator for WISE. Leader of the sub-project Work-time innovation. Jörgen Larsson is a sociologist and a researcher at Chalmers.

     

    Kontakta mig
  • Jonas Nässén

    Jonas Nässén Senior forskare, Energi och miljö, Chalmers. Jonas är en av konsortiesamordnarna och representerar Chalmers. 

    Jonas Nässén har även medverkat som forskare inom projektet WISE Well-being in Sustainable Cities.

     

     

    Kontakta mig
  • Pernilla Hellström

    Pernilla Hellström arbetar på Göteborgs stad, Miljöförvatlningen och är delprojektledare för Klimatomställning Göteborg: potentialer och livskvalitetseffekter som är ett delprojekt inom WISE, Well-being in Sustainable Cities. Pernilla är även en av projektledarna för PRINCIP, PRoactive and INtegrated Climate change In resource Planning. 
     

    Kontakta mig
  • Alexander Hellervik

    Leader of subproject: Decision models for executing sustainable transitions within the WISE project. He works at the Swedish transport administration.

    Kontakta mig

Dela sidan

Share to Facebook Share to Twitter Email...