Matproduktion och urban hållbarhet

Hållbara städer är en frekvent vision i västvärlden och i Sverige som är ett av Europas högst urbaniserade länder. I diskussionen om städers hållbarhet och om system för energiförsörjning, kommunikation och säkerhet tas matförsörjningen ofta för given. I praktiken har svensk matförsörjning följt samma utveckling som i andra västländer med mat- och livsmedelsproduktionssystem som helt integrerade delar i en globaliserad ekonomisk marknad. I detta system ingår att lagerhållning minimeras i strävan för kostnadseffektivitet, att beredskapslager av mat är avskaffat och att det sker en snabb marknadsrespons på efterfrågan. Effektiviteten och funktionen av ett sådant system förutsätter ett antal villkor vars uppfyllande kan ifrågasättas i dagens situation som inte kan frikopplas från en global kontext: tillgång till mark, råvaror och insatsmedel för matproduktion; effektiva och pålitliga transporter och framkomlighet utmed kommunikationsleder i luft, vatten, land och cyberrymd; tillgång till energi som drivmedel för transporter, produktion, förädling och distribution; frånvaro av politiska, militära konflikter eller terrorangrepp. I rapporten diskuteras dels matförsörjning som en försummad och starkt sårbar dimension av urban hållbarhet, dels hur ett alternativ till denna situation skulle kunna se ut och vilka förändringsfaktorer som existerar. Rapporten utgör genom en fallstudie på Hisingen i Göteborg ett exempel på hur stor potential och möjlighet som finns för urban och peri-urban matproduktion. Utöver en beskrivning över de nuvarande förutsättningar som finns i Göteborg innefattar rapporten beräkningar på ytbehov för självförsörjning i Göteborg samt en utvecklad vision med identifierade nyckelfaktorer för framtiden.