(2)

Kunskapsagendan

Det ursprungliga arbetet i detta projekt mellan 2015 och 2016 hittas här

Det långsiktiga målet för detta arbete är att etablera en struktur för en kontinuerlig dialog mellan de tre storstadskommunerna kring frågor som rör staden som kunskapsaktör. Denna dialog kan sedan ligga till grund för olika kontakter med andra centrala samhällsaktörer, såsom myndigheter, forskningsfinansiärer och akademi. Detta i syfte att på ett mer kunskapsbaserat sätt kunna möta städernas utmaningar och ta vara på möjligheter i aktuella samhällstrender.

Baserat på det arbete och de dialoger som genomfördes under 2016 är syftet med Kunskapsagendan att:

  • Bygga upp en struktur för löpande dialog mellan de tre storstäderna om gemensamma forsknings- och kunskapsbehov samt erfarenheter av forskningssamarbete
  • Stödja och stärka städernas dialog med nationella och regionala aktörer (såväl myndigheter, forskningsfinansiärer och regeringens råd och samverkansprogram som högskolor, universitet och institut).
  • Stärka städernas egen dialog och förståelse för forskningssamverkan
  • Underlätta gemensamma analyser och prioriteringar mellan städerna

Utgångspunkten för det fortsatta arbetet med Kunskapsagendan är kommunernas kärnuppdrag. Det är av största vikt att städerna själva känner ägandeskap över denna process och engagerar sig i det fortsatta arbetet. Mistra Urban Futures roll är att leda och facilitera själva processen.

Bakgrund

Under 2015 tog Mistra Urban Futures, på initiativ av Göteborgs innovationsplattform och i samarbete med kommunföreträdare från Stockholm, Göteborg och Malmö, fram en gemensam beskrivning av större samhällstrender som städer både påverkar och behöver förhålla sig till. Man identifierade också tre strategier för att möta de utmaningar som ligger i dessa övergripande trender.

Samhällsförändringar som påverkar städerna

I dokumentstudien studerades olika kommunala och regionala planerings- och strategidokument, såsom översiktsplaner, miljöstrategier, dokument kring social hållbarhet med mera, i syfte att finna gemensamma utmaningar och likheter. Utifrån denna studie identifierades fyra gemensamma samhällstrender som städerna både påverkar och behöver förhålla sig till. Flera av dessa trender rymmer såväl utmaningar som möjligheter:

  • urbanisering, migration och segregation
  • ekonomins omvandling
  • social polarisering och sammanhållning
  •  klimatförändringar

För att städerna ska kunna möta de utmaningar som ligger i dessa samhällstrender, efterfrågar man mer kunskap och nyttiggörande av befintlig forskning som är relevant för det svenska och kommunala sammanhanget. I Kunskapsagendan definierades tre strategiska områden:

  • resurseffektiv och robust stadsbyggnad, med fokus på att bygga och planera staden,
  • stadens sociala och kulturella resurser, med fokus på att förvalta och främja den sociala dimensionen
  • governance – styrning i samverkan, med fokus på att hantera och utveckla gränssnittet mellan kommunen och andra aktörer.

Kommunerna som kunskapsaktörer Kunskapsagendan behandlade också frågor kring städer och kommuner som kunskapsaktörer. Man identifierade ett behov av mer forskning kring frågor som berör hållbar stadsutveckling utifrån städernas perspektiv och pekade också på behovet av fler samverkande forskningsprojekt som är mer praktiskt tillämpbara. Man konstaterade att samspelet mellan forskning och praktik behöver utvecklas för att förbättra stadsutvecklingsforskningen och nå såväl vetenskaplig excellens som samhällelig relevans.

Resultaten från Kunskapsagendan presenterades vidare som inspel under seminarier inför arbetet med den då aktuella forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft samt under Almedalsveckan 2016. Det fanns ett stort intresse för det arbete som genomförts vilket också kunde spåras i hur bland andra Formas senare formulerade utlysningen Urbana utmaningar 2016. Ytterligare ett exempel på resultat av Kunskapsagendans samverkansdiskussion är projektet När kommunen sätter forskningsagendan vilket har som syfte att utveckla, pröva och utvärdera formerna för bättre samarbete mellan forskare och tjänstepersoner kring hållbart samhällsbyggande inom offentlig verksamhet.

Publikationer

Elias, K. & Fredriksson, J. (2015). Kunskapsagendan - slutversion. Mistra Urban Futures Special Report
Location:
Type: Rapport/Paper/Working paper/Brief

Projektmedlemmar

  • Erica Eneqvist

    Erica Eneqvist arbetar som projektledare på Systemanalys inom SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Hon arbetar med stadsutveckling, styrnings- och miljöfrågor.

    Kontakta mig
Elma Durakovic

Elma Durakovic is a platform coordinator at the Gothenburg Local Interaction Platform (GOLIP).