Publicerad:

Innovativt labb gör Göteborg mer hållbart

Göteborg måste bli en hållbar stad. Det är de flesta överens om. Men hur ska det gå till? Resultaten av höstens innovationslabb kan bidra med en del av lösningen. Labbet har bestått av en serie workshops där 125 intresserade människor med olika kompetenser som genom sina kunskaper och nätverk aktivt deltagit i arbetet att utveckla staden i rätt riktning genom att involvera göteborgarna i tidigt skede och utifrån behov utveckla lösningar i som möter verkliga behov och efterfrågan.

Innovationslabbet är en del av projektet Göteborgs Innovationsplattform (IHAS), ett samarbete mellan näringsliv, samhälle och akademi. Bakom Innovationslabbet står Göteborgs Stad, Johanneberg Science Park, Mistra Urban Futures. Projektet avslutas under 2015 och då planerar Göteborgs Stad att med hjälp av resultaten från projektet ta fram en innovationsstrategi för Älvstaden för att skapa förutsättningar för att fortsätta arbeta med hållbara innovationer inom stadsutveckling i Göteborg.

Innovation sker i kreativa krockar mellan människor med olika synsätt. Detta var utgångspunkten när Lina Lundgren, verksamhetsutvecklare och innovationsstrateg på Älvstranden Utveckling som står bakom initiativet om Innovationslabbet började leta efter nya metoder för innovation för att generera dessa krockar i symbios med göteborgarna.

   – Syftet var att skapa en arena som frigör drivkrafterna, engagerar fler aktörer i samverkan än vad som vanligtvis utvecklar stad och på så vis tillföra stadsutvecklingsprocessen utvecklingskraft för att få ny innovativ höjd på idéer och lösningar. Men vi har även sett att Innovationslabbet bidragit till nätverkande över kunskapsgränserna och stimulerat nya partnerskap och samverkanskonstellationer, vilket känns jätteroligt, säger Lina Lundgren.

Hållbart i världsklass

Målet är att få fram idéer som kan omsättas i produkter, tjänster eller koncept och på så sätt bidrar till att göra Göteborg till en ”inkluderande, grön och dynamisk storstad som är öppen för världen”. En ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar stad av världsklass om man så vill.

Arbetet i labbet har skett inom tre områden: Skapa en stad för alla, Hållbara livsstilar och Smarta Energisystem. Fokus har legat på Vision Älvstaden, ett område på båda sidor om älven (se alvstaden.se) som ska visa vägen och vara en port mot omvärlden. Ett viktigt arbetsverktyg har varit Loopmetoden. En handlingsbaserad affärsutvecklingsmetod framtagen av Drivhuset tillsammans med Chalmers School of Entrepreneurship, där man mellan varje workshop testar idéer genom att gå ut och ställa frågor till personer i eller utanför gruppens nätverk.

På det sättet får man bland annat reda på hur intressanta idéerna är och vilket värde de skulle kunna ha för tänkta målgrupper och intressenter. Ibland kan den nya informationen leda till att konceptet gruppen arbetar med får en helt ny inriktning, helt byts ut eller får en ny målgrupp. Man gör en så kallad pivot, en riktningsförändring. Loopandet minskar risken för att det läggs ner tusentals arbetstimmar på ett koncept som det sedan visar sig att ingen är intresserad av.

   – Vi måste loopa. Vi måste gå ut och testa om det jag tror stämmer överens med vad människorna i min målgrupp tror. Eller om det jag tror är annorlunda, säger Mariah ben Salem Dynehäll, vd på Drivhuset, skapare av Loopmetoden och en av processledarna för Innovationslabbet.

Har fått nya perspektiv

Inom Skapa en stad för alla har deltagarna indelade i team arbetat med en av följande utmaningar:

• Affordable housing – vem får bo här och vilka regler bör gälla?
• Vad vill människor samlas kring vid olika tider på dygnet?
• Hur kan man använda offentliga rum för vila och rekreation året om?
• Hur kan vi använda tillfälliga och/eller billiga lokaler?
• Hur kan platser där barn, unga och vuxna möts, leker och lär se ut?

En av deltagarna är Nilla Berko, nyutexaminerad arkitekt med stort intresse för stadsbyggnadsfrågor. Dessutom är hon Hisingsbo.

   – Jag hoppas att få jobba inom det här området. Kopplingen mellan publika rum och staden är relevant i alla stadsbyggnadsprojekt. Genom diskussionerna har jag fått ta del av perspektiv från människor med andra kompetenser, säger Nilla Berko.

Hon tycker att loopmetoden är ett bra sätt att få in idéer, tankar, kompetenser och åsikter utifrån. Men inser samtidigt att den brister:

   – Jag har loopat i mitt eget nätverk, men önskar att jag haft tid att även gå ut och träffa andra grupper. Svaren kommer ofta från en ganska homogen grupp om man jämför med hur staden som helhet ser ut.

Behövs mer innovation

Erik Normark är opinionsbildare på Hyresgästföreningen med ansvar för externa kontakter.

   – Vi är väldigt intresserade av hela projektet i Frihamnen och positiva till kommunens byggplaner där. Jag är delvis här för att bevaka våra 50 000 Göteborgsmedlemmars intressen där.

Han har också fått med sig ny kunskap tillbaka till den egna organisation som tvingats formulera sina åsikter om bland annat social hållbarhet.

   – Det behövs fler aktörer och mer innovation i samhällsutvecklingen om vi ska lyckas skapa en hållbar stad. Innovationslabbarna är utmärkta tillfällen att träffas och diskutera, säger Erik Normark.

För honom är loopandet mellan labbträffarna ett sätt få fördjupa sig. Metoden i sig ger också en bra anledning att ställa frågor till människor man kanske inte skulle ha pratat med annars.

   – Jag har träffat tjänstemän på Älvstranden Utveckling, arkitekter och fastighetsägare och kunnat diskutera hur vi tillsammans kan skapa en hållbar stad. En fråga som annars inte alltid självklart är i centrum, säger Erik Normark.

Ett vidgat perspektiv

Hållbara livsstilar har arbetat med följande utmaningar:

• Hur gör vi det möjligt för stora och små att bo på en mindre yta utan att försaka den större bostadens kvalitéer?
• Hur gör vi det bekvämt att leva utan bil?
• Hur minimerar vi matsvinnet?
• Hur gör vi det lätt att småskaligt återvinna, återbruka och återanvända samt dela och låna saker (för att minimera avfallet)?

Henrik Johansson driver det relativt nystartade konsultföretaget EcoBiz Consulting och arbetar med hållbarhet och stadsplanering. Han har labbat under temat Hållbara livsstilar.

   – Det har varit bra diskussioner och jag har utvidgat mitt nätverk. Genom de andra deltagarna har jag verkligen vidgat mitt perspektiv när det gäller att leva hållbart.

Positiva inslag i Loopmetoden tycker han är snabbheten och att den ställer krav på att projektet rör sig framåt mot presentation och pitch. Själv har han loopat mot anställda på stadsbyggnadskontoret, stadsdelsförvaltningen och universitetet.

   – Även om det ibland krävs tid för eftertanke, så är det bra med ett sätt att jobba snabbt och att utmana sig själv, säger Henrik Johansson.

Vill återvinna textilier

Elisabeth Dahlin arbetar med textilåtervinning på Röda Korset. Då är det naturligt att intressera sig för Hållbara livsstilar, och inte minst återvinning.

   – Jag brinner för textilier. Eftersom textilier är det avfallsslag som växer snabbast måste vi hitta ett enkelt sätt att återvinna. Dessutom är textilindustrin miljöförstörande och förbrukar massor av vatten, säger Elisabeth Dahlin.

Loopandet beskriver hon som ett nytt och spännande sätt att arbeta. Man tvingas prata med andra, vilket kan leda till att problem benas upp.

   – Jag har pratat återvinning med våra ”konkurrenter” inom second hand, Stadsmissionen och Emmaus Björkå. De blev väldigt intresserade. Och i min grupp finns både Riksbyggen och Familjebostäder representerade. Där har vi pratat om hur viktigt det är att återvinningen finns nära bostäderna. Det gäller även textilier, säger Elisabeth Dahlin.

Frågar för att veta

Området Smarta energisystem lockade konsulten Maria Hammar till arbetet med Göteborgs Innovationsplattform. Hon arbetar på projektledningsföretaget Hifab.

Maria Hammar uppskattar att loopandet ger snabb och direkt feedback.

   – Arbetet i gruppen har gått från idésprutande till utvalda och konkretiserade idéer, från det breda till det innovativa. Där har loopandet varit en möjlighet att testa idéer medan man arbetar. Och en kort reflektion innan man går tillbaka till idéarbetet som kan vara häftigt impulsivt, säger hon.

Men att gå ut och fråga olika grupper och personer är inte nytt för Maria Hammar:

   – Nej, som konsult måste jag hela tiden känna av hur behov och efterfrågan ser ut. Om jag inte frågar vet jag inte om jag gör rätt.

Utmaningarna teamen inom Smarta energisystem hade att arbeta med var:

• Hur kan man  skapa mer lokalt producerad energi?
• Vad kräver elnät, gasnät, vatten avlopp, transport, energilagring med mera för infrastrukturplanering?
• Hur ser framtidens lösning för smarta energival ut?
• Hur skapar vi ett säkert energisystem för framtiden?
• Hur ser framtiden hållplats ut? Och hur kan den utnyttjas för framtida tjänster?

Använde fler verktyg

Under arbetsprocessen mot de färdiga koncept som ska pitchas 10 december har teamen använt ett antal verktyg (inkluderade i Loopmetoden) för att utveckla, testa och förfina sina produkter och tjänster.

Ett exempel är Värdeskaparen där deltagarna beskriver sitt erbjudande, de värden produkten eller tjänsten skapar och de problem de löser – både ur producentens och ur kundens perspektiv.

Ett annat är Business Model Canvas där man genom att lista nyckelpartners, nyckelaktiviteter, nyckelresurser, relationer, målgrupp, kanaler, kostnadsstruktur med mera får en helhetsbild av konceptidén. Samtliga koncept dokumenteras i affärsmodelleringsverktyget Business Model Canvas.

De färdiga idéerna då? Jo, de bjuder på stor spännvidd. Och de är smarta. Eller vad sägs om – rålägenheter med flyttbara mellanväggar och flexibla planlösningar? Eller återbruksstråk där man inte bara kan lämna saker utan också köpa, låna, hyra eller reparera till exempel kläder, verktyg och cyklar.

Några fler exempel:

• Gemensamma frysrum för livsmedel där värmen tas tillvara för uppvärmning.
• Ta tillvara överskottsenergin vid pumpning av vatten till högt belägna områden genom småskalig vattenkraft i dricks- och dagvattensystem. Även vattenkraften i regnvatten som leds bort kan utnyttjas. När nya kulvertar grävs ner kan kraftverk byggas in.
• Smarta cykelställ som laddar parkerade elcyklar, cykelbelysningar och elektriska lås. Uppvärmning som gör att det är snöfritt runt ställen.
• Små kvartersbadhus som lockar till sig nya grupper. Höjd simkunnighet gör att fler på ett säkert sätt kan utnyttja vattnet i Älvstaden.
• Minska matsvinnet genom sociala nätverk där man kan boka gemensamma middagar:  ”Jag har högrev. Någon som har potatis, tomater och grädde och vill dela middag med mig i kväll?” Typ.
• Koppla tjänster som underlättar ett liv utan bil till hyran. Till exempel resor med Västtrafik, taxi, bilpool, cykelpool, färdiga matkassar. Det hela kopplas till ett konto som visar förbrukad CO2-mängd. När månadspotten är slut går det att köpa till mer (som på ett mobilabonnemang). Datainsamling skulle kunna ge större möjligheter till samåkning.

Den som vill höra samtliga 17 koncept pitchas bör bege sig till Visual Arena på Lindholmen Science Park 10 december klockan 9-14.

Fakta Göteborgs Innovationsplattform

• IHAS står för Innovationsplattform Hållbara Attraktiva Städer som är ett projekt inom ramen för Vinnovas ”Utveckling av innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer” som utlystes 2012.
• Johanneberg Science Park, Göteborgs Stad och Mistra Urban Futures sökte och fick finansiering för att utveckla Göteborgs nya innovationsplattform för hållbar stadsutveckling.
• Innovationslabbet startades hösten 2014 och är en del av innovationsplattformen.

Läs mer om Göteborgs Innovationsplattform

 

We’re sorry but this text is only available in Swedish. If you want to know more about this specific article please contact Jessica Algehed, jessica.algehed@chalmers.se